Historia

Historien om vår teater

Längtar du till Paris? Kom till Gävle! Föreställ dig hur 1800-talets uppklädda borgerskap inmundigar en eftermiddagspicknick i Boulognerskogen, tar en droska till Rådhuset och sedan flanerar genom den kontinentala Rådhusesplanaden fram till Gävles vackraste byggnad: Gävle Teater!

1878 öppnar Gävle Teater för första gången portarna. Byggd i monumental nybarock med inspiration hämtad från Operahuset L'Opéra Garnier i Paris, som invigts tre år tidigare.

Bild av festligheter 1901, Gävle Teaters exteriör

Gävle Teater föds ur askan

Gycklare och kringresande teatersällskap är en gammal företeelse. Under 1700-talet intensifierades Gävles teaterliv och stundtals upplät man gymnasiebyggnaden vid kyrkan, Rådhuset eller någon förmögen borgares hem för olika uppträdanden. År 1784–85 får Gävle sin första teaterbyggnad, Operahuset, som dock snabbt blir för liten och istället tjänstgör som auktionskammare fram till rivningen 1957. Nästa teaterbyggnad, Spektakelhuset, blir inte heller långvarig. Efter 29 års användning brinner den ner i stadsbranden 1869.

Gävle Teater har alltid fungerat som en gästspelscen för kringresande teatersällskap och artister. Förr stannade de i upp till en vecka och inackorderas hemma hos Gävleborna. Idag reser de hem över dagen eller stannar en natt eller två på hotell.

Men Gävles invånare längtar efter en ny teater!
Sällskapet NT samlar in pengar och skänker dem till Gefle Teaterhus AB, bildat 1875, för att uppföra en "teater för Gefle stad”. En arkitekturtävling utlyses, vinnaren Axel Fredrik Nyström får uppdraget och Gävle Teater invigs efter endast 2 år! Med en kostnad av 150 000 kr är byggnationen landsortens största och mest påkostade.

Bild ritning på Gävle Teaters exteriör

Charles Garnier, arkitekten bakom operahuset i Paris, var vän med Axel Nyströms kusin Scholander. Axel arbetade också i samma ateljé som Garnier under en period, kanske var det där han fick sin inspiration till Gävle Teater. Värt att nämna är att Scholander var ordförande och satt i juryn för arkitekturtävlingen.

Bild av Gävle Teater med tulipaner

Moderna idéer

I enlighet med den rådande tidens arkitekturideal formas byggnaden efter sin funktion som teater, med ett kupolformat tak och en utmärkande hög byggnadskropp för scenen. På den södra delen av taket syns av en gyllene lyra medan den norra delen, mot Folkteatern, pryds av en teatermask.

Entrén har precis som sin förebild Parisoperan flera portar, och kröns av runda nischer med byster av Mozart, Shakespeare och Molière. Inspirationskällan Charles Garnier lade även en stor vikt vid interiören. De publika utrymmena smyckades för att utgöra en lika teatral händelse som själva föreställningen.

Den första föreställningen på Gävle Teater spelades under invigningen den 13 februari 1878: Don Cesar De Bazano av teaterdirektören Otterströms ensemble.

Bild exteriör namntavlor på Gävle Teaters fasad

På namntavlorna stavas Shakespeare ”Shakspeare”, möjligen enligt en gammal stavning, och Molières namn har fått en felvänd accent: Moliére.

Bild av interiör i Gävle Teaters salong

I Salongen

Salongen är rikt dekorerat i guld och rött. I taket hänger en stor takkrona och runt om målade porträtt av Mozart, Meyerbeer, Weber, Rossini, Beethoven, Haydn, Gluck och Bach. Ursprungligen rymde Gävle Teater nästan 700 platser, med en salong fylld av rottingstolar och ståplatser på andra balkong i ”lusasken”. I början på 1900-talet byttes rottingfåtöljerna ut mot klaffsitsar, vars klädsel sedan dess har varierat mellan röd och blå.

Bild mot scenen från 2a balkong

Idag har Gävle Teater 431 sittplatser i salongen, en del rader är spärrade för skymd sikt och teknik. 2015 renoverades alla stolar, de blev åter blå och fick nya nummerplåtar med unika nummer. Tidigare kunde det finnas upp till 14 olika sittplatser med siffran nr 1, väldigt förvirrande för ovana besökare.

Bild på advantscenen eller hovlogen
Bild på Café Amadeus, fönsterglugg mot Fattigmanscaféet

Lusask eller Hovloge?

Priserna i början på 1900-talet kunde skilja sig en hel del mellan de olika delarna av salongen. En sittplats på parkett kunde kosta runt 2,50 kr, men en ståplats i lusasken 50 öre. De dyraste platserna var i avantscenen (hovlogen) som kostade runt 10 kr, de var inte de bästa platserna för att se föreställningen, men besökaren blev väldigt synlig för alla andra i publiken.

Klasskillnaderna markerades inte bara genom sittplatser utan även i pauserna. Fattigmanscaféet på andra våningen är mycket sparsmakat och dess små fönstergluggar vätter ner mot det betydligt exklusivare och vackert dekorerade Café Amadeus (först kallat Foyern), där de bättre bemedlade kunde njuta av den stora balkongen med utsikt över Esplanaden. I Norrlandstidningen anno 1878 beskrevs Fattigmanscaféet som inrett för ”en publik som ej har alltför stora anspråk på lyx och komfort”.

Trots prisskillnader och namn som ”Fattigmanscaféet” och ”Lusasken” var det inga fattiga personer som gick på teatern. Under 1800-talets slut till 1900 talets första hälft var publiken främst borgerlig. Idag är Gävle Teater till för alla, vi har ett stort varierat utbud med bra priser och förmåner. En fjärdedel av besökarna är under 25 år.

Bild av Gävle Teaters ridå

Årtal ur vår historia

1895

Gävlerborgs läns Sparbank köper Gävle Teater.

 

1903

25-årsjubileumet firas och den vackra, handmålade ridån tillkommer. Om den målades av dekormålaren C.E.Orling eller av Carl Grabows är ännu oklart.

1910

Elektricitet installeras och besparar besökarna de varma och osiga gaslamporna, som var särskilt påträngande för publiken högst upp i salongen. Kombinationen av gaslampor på scenen och yviga, tygrika kläder innebar också en brandfara, även om teatern var utrustad med en för tiden toppmodern brandutrustning: slangar på varje plan, på scenen och flera nödutgångar.


1915

Byggs entréfasaden och yttre vestibulen om. Därmed tillkommer också balkongen, som mellan 2013–2018 var spelplats för vår omtyckta gratisfestival Balkongfesten, med artister och aktiviteter i samband med Gävle Pride.

Bild från Balkongfesten på kvällen

Gävle Teaterförening är fortfarande en del av Riksteatern och har därmed förmånen att köpa in förstklassiga Riksteaterproduktioner. Våra medlemmar får rabatt på mängder av olika teaterscener runt om i Sverige. En av våra medlemmar är nu 96 år och har varit en aktiv medlem i nästan hela sitt liv!

1929

Gävle Stad köper Gävle Teater.


1933

Gävle Teaterförening bildas, som en lokalavdelning av Riksteaterns publikorganisation (RPO). Redan under första spelåret får föreningen 665 medlemmar, blir den största teaterföreningen i landet och tjänar som förebild åt andra teaterföreningar. 

1951–1983

Upsala-Gävle Stadsteater använder byggnaden och många stora skådespelare passerar förbi: Victor Sjöström, Ernst Rolf, Jan-Olof Strandberg, Meta Velander, Bengt Brunskog, Hans Stråth och Ingmar Bergman..

 

1950-talet

Gävleborgs läns Orkesterförening får en mer stadigvarande spelplats på Gävle Teater, efter att ha spelat i olika lokaler runt om i länet. Som övningssal används Café Amadeus, men det är svårt att rymma både konsertprogram och teaterprogram på scenen.

1941 kom ett förslag om att Gävle Teater skulle om- och tillbyggas för att kunna fungera som konserthus, men förslaget genomfördes aldrig. Det kom att dröja ända till 1998 tills orkestern fick en egen spelplats i Gävle Konserthus.

Bild av foajé, glaspartier och fontän
Bild av teatercafeet innan det blev kontor
1957

Teatern återinvigs efter en renovering av Sven Wranér. Foajén har ändrats och den med glasdörrar försedda vestibulen pryds av en fontän av Stig Blomberg. På östra långsidan, mot Rådhusgatan, finns en ny utbyggnad i glas och metall tänkt som teatercafé. Idag är den ombyggd till biljettkassa och kontor.

Sven-Erik Ekdahl växte upp på Gävle Teater och hela hans familj bodde i en av logerna mellan åren 1940-1956, då pappan arbetade som vaktmästare. Sven-Erik har delat med sig fantastiska historier från sin barndom, allt från barnkalas till att höra hemliga telefonsamtal från kändisar (på kvällstid hade familjen den enda telefonen i huset). Han har berättat om hur elefanterna drack i fontänen när de stora cirkussällskapen passerade förbi. En gång fick de upp en häst på scenen, att få ner den var betydligt svårare…

1983

En tillbyggnad uppförs på Gävle Teaters norra gavel för att husera en scen och andra utrymmen till Folkteatern Gävleborgs verksamhet. Samarbetet med Folkteatern har alltid varit en viktig och betydande del för Gävle Teaterförening, oavsett om det rör sig om samarrangerade amatörteaterfestivaler eller gästande produktioner på vår scen. I början av 2020 spelades till exempel sju föreställningar med Den sårade divan, som dessutom passade utmärkt för vår guldprydda salong. 

Eftersom våra byggnader sitter ihop händer det att våra verksamheter blir ihopblandade med varandra, men vi är två helt skilda teatrar. Folkteatern är en länsteater med ett kommunalt uppdrag som producerar sina egna föreställningar. Gävle Teater är en förening med en gästspelsscen för kringresande produktioner. Det är en ynnest för oss att få se deras produktioner ta form och ibland får vi låna kostymer till våra kringarrangemang.

Bild av artikel om Gävle Teaters invigning
1984–1985

Teatern renoveras invändigt för att återskapa originalfärgsättningen. Både salongen och caféet hade vitmålats i början på 1900-talet. Salongen återfår sin 1870-talsstil, vestibulen sitt gamla utseende och Café Amadeus inreds i övre foajén. De gamla dekorerna och färgerna togs fram under ledning av konservatorn Per Mattsson, som baserade restaureringen på svartvita foton och ett tidningsreferat från Norrlands-Posten anno 1878 som ingående beskrev teaterns färger, mönster och inredning.

Teatern fick för tillbyggnad och renovering KasperSalin-priset 1985 och byggnadsminnesförklarades 1987.

Färgen på byggnaden har varierat under åren från kallgrå ton till ljusrosa och nuvarande gul. Vilken färg tycker ni passar bäst?

Bild av dekor från taket i Café Amadeus
Bild av jubileumsaffischer
2003

Gävle Teater firar 125-års jubileum. Affischen pryds av en illustration av Nerman.

 

2018

Gävle Teater firar 140 års jubileum med aktiviteter, dramatiserade visningar och tipspromenad. Affischen är en samtida parafras på Nermans, med illustration av E.H.Lord.


Här kan du lyssna till en podcast av vårt firande.

Bild Rullstolsentré Gävle Teater
2019

Den efterlängtade rullstolsentrén invigs.

Samarbeten genom tiderna

Under åren har många föreningar gästat Gävle Teater med egna föreställningar, så som Gefle Frivilliga Skarpskytteförening 1860, NT 1866 och Folkdansgruppen Lekstugan 1926. Under 1930-talet spelade Studio Variant, idrottsrevyer ägde rum under 1940-talet och Gefle Lyriska Teater gästade under 60-talet. Även i nutid förekommer en hel del amatörteater på vår scen, som LÄNK-festivalen och spexspel av borgarskolans teaterföreningar Runa och Verdandi, en tradition som går ända tillbaka till 1900-talets början.

Idag har vi återkommande samarbeten med Folkteatern Gävleborg, Dramaten och Dansnät Sverige, men även med aktörer inom andra branscher. Till exempel arrangerar vi tillsammans med Gavlefastigheter ungdomsprojektet Nolla Sabbet. Vi har också spännande lovaktiviteter, som en kuslig halloweenvandring genom teaterns vinklar och vrår. I samband med föreställningar och konferenser sker ofta roliga aktiviteter där publiken fått spela brädspel, uppleva livekörer, fakirer och ansiktsmålning. Ibland har också föreningar vars verksamhet relaterar till föreställningen funnits på plats för information och samtal. Efter en fantastisk föreställning om vaginan såldes det rätta glidet i vår foajé! Däremot har vi tyvärr inte kvar den populära picknickteatern, då den inte gick att anpassa till regler kring servering.

Teaterns verksamhet har perioder av lägre publikfrekvens, som under första världskriget och från 1939 då Teatern togs i anspråk som militäranläggning, men med undantag av renoveringarna är nog Coronapandemin 2020 första gången i Gävle Teaters historia som all publikverksamhet stängts ned. 2020 tar vi nya tag in i framtiden med en ny logga och ny hemsida.

Litteraturlista:

Karlström,T: Gävle teater 1878-1978
Jacobsson, K: En gammal teater återuppstår
Lindeberg, M: Från opera- och spektakelhus till Gävle teater (ingår i Ur Gävle stads historia).
Jacobsson, K: 125 år med Gävle Teater (2003)
Hedelius, A och Willis, G: Thalias hus

Fotografier från Länsmuseet Gävleborg

Gävle Teater byggdes för att visa den tidens moderna scenkonst – i dag är vi fortfarande stolta arrangörer av aktuell scenkonst i en av Gävles vackraste och mest traditionsrika byggnader: Gävle Teater.